Vilse på Långholmen.
Har precis kommit hem från orienteringen på Långholmen, puh! Jobbigt? JA! Varmt? OM DET VAR! Gick ni vilse? Inte några jätteproblem faktiskt! Jag var den självutnämnda ledaren, och det gick väldigt bra om jag får säga det själv, vi hade alla rätt, trots den lite halvdåliga tiden på 1.25 h (rekordet var 18 minuter).
När jag skulle åka till orienteringen stannade inte bussen vid Hornstull, utan först vid Högalidsgatan, så det blev till att gå. Väldigt lyckat, eftersom mitt lokalsinne är ungefär lika med oexisterande. Men som tur var var några tjejer som går frisör i trean på samma buss som jag, så jag följde efter dem och hittade så småningom fram till Långholmen.
Efter orienteringen gick jag upp på Västerbron, hittade stället där Anders förmodligen hoppade ifrån. Stod där, rörde texterna folk hade skrivit på räcket, tittade på utsikten och tittade ned på vattnet. Lyssnade på Västerbron med Laakso, No Time For Us och Shorline med Broder Daniel när jag stod där. Väldigt vemodigt måste jag säga. Svårt att hålla tillbaka tårarna.
När jag hade stått där ett tag gick jag tillbaka och tog bussen till Hornstull. Från Hornstull tog jag röda linjen till Liljeholmen, tvärbanan från Liljeholmen och till sist pendeltåget från Årstaberg (förortsbarn, why yes.).
Nu är min kära pappa och köper pizza, medan jag sitter här i sunkiga gamla shorts och lyssnar på Maxïmo Park och The Thrills.
Kvällen kommer ägnas åt naturkunskap pluggande, ska även titta på tv (Ugly Betty & Desperate Housewives) och så ska jag se om jag orkar/hinner läsa ut Stephen King's Det.
När jag skulle åka till orienteringen stannade inte bussen vid Hornstull, utan först vid Högalidsgatan, så det blev till att gå. Väldigt lyckat, eftersom mitt lokalsinne är ungefär lika med oexisterande. Men som tur var var några tjejer som går frisör i trean på samma buss som jag, så jag följde efter dem och hittade så småningom fram till Långholmen.
Efter orienteringen gick jag upp på Västerbron, hittade stället där Anders förmodligen hoppade ifrån. Stod där, rörde texterna folk hade skrivit på räcket, tittade på utsikten och tittade ned på vattnet. Lyssnade på Västerbron med Laakso, No Time For Us och Shorline med Broder Daniel när jag stod där. Väldigt vemodigt måste jag säga. Svårt att hålla tillbaka tårarna.
När jag hade stått där ett tag gick jag tillbaka och tog bussen till Hornstull. Från Hornstull tog jag röda linjen till Liljeholmen, tvärbanan från Liljeholmen och till sist pendeltåget från Årstaberg (förortsbarn, why yes.).
Nu är min kära pappa och köper pizza, medan jag sitter här i sunkiga gamla shorts och lyssnar på Maxïmo Park och The Thrills.
Kvällen kommer ägnas åt naturkunskap pluggande, ska även titta på tv (Ugly Betty & Desperate Housewives) och så ska jag se om jag orkar/hinner läsa ut Stephen King's Det.
Kommentarer
Trackback
